Sjöfartsmuseum tar ut kursen

Entré, 'Sjöfartsmuseet nästa!'

Utställningen "Sjöfartsmuseet nästa!" (1) tar ut kursen för framtiden. Göteborgs sjöfartsmuseum (2) är mitt i sin pågående förnyelseprocess som berör organisationen, ombyggnad av museibyggnaden samt skapandet av nya basutställningar (3). En viktig del av förnyelseporgrammet består av aktiva konsultationer med olika brukargrupper för att få feedback på idéer, bland annat intervjuer och fokusgrupper, samt nätverkande i syfte att vidga museets brukargrupper.

"Sjöfartsmuseet nästa!" är en sorts rumslig installation av den pågående processen. Här ställs frågor kring bilden av sjöfarten, hamnen och staden, om fjärran resor, miljöhot och om piratkulturer förr och nu. Gamla välkända föremål blandas med nyare, traditionella dokument bredvid aktiverande stationer. Besökarna är välkomna att komma med åsikter och förslag, naturligtvis genom att "skicka" flaskpost till museet, en kul variant av tyckarlådan.

"Vi tänker nytt, öppnar upp och bygger om. Kanske kommer du att känna igen dig. Kanske inte." (4)

Del av tillfälliga utställningsmontrar

Utställningen tar upp större delen av ytan i den stora hallen och består av ett modulärt podiesystem av trekantiga element som länkats samman till flacka, låga sammanhängande stråk. Podierna har utrustats med montrar, textskyltar, multimediastationer och inslag av hands-on. Bland annat ljudstationer med berättarminnen humoristiskt utformade som ventilatorer (ventilationsrör på fartyg) i olika höjd. Finurligt upphängda mässingskikare där man kan spana runt är ett annat kul inslag.

Den allmänt låga höjden på monterytorna skapar överblick och är både fysiskt tillgänglig och ger ett mer ledigt tilltal för t ex familjebesökare. Greppet påminner om omarbetningen av Glasgow-museet Kelvingroves (5) basutställningar.

Ljudstation med berättelse

Lokalen är samtidigt mycket dunkel och den huvudsakliga belysningen av föremål, texter och dokument sker med punktbelysning från LED-lampor. På grund av den dunkla lokalen ser man t ex inte så mycket i miljön i de annars roliga mässingskikarna.

Mittpjäsen i utställningen, ett styrhjul som rullar fram information om galjonsfigurer monterade högt upp runt utställningshallen, är vid besöket tyvärr borttagen för reparation. Enligt personalen beroende på att hjulkontrollen inte höll för upprepat snurrande.

Styrhjulsinstallation, Göteborgs sjöfartsmuseum. Foto: Maritn Börjesson

"Framtid" & designprocesser
Efter besöket råkar jag träffa två museikollegor från ett annat museum och vi jämför våra upplevelser.

Färg och form kan alltid diskuteras, men den dunkla belysningen upplevde nog ingen av oss som omedelbart inbjudande, vilket kanske t om kan motverka den "jämlika" höjdplaceringen och skapa en murrig snarare än en överskådlig miljö. ‘Vad finns härinne och hur tar jag mig dit?’ är en elemäntär orienteringsfråga i utställningar och signaler, "cues", i miljön är viktiga för att sortera, prioritera uppmärksamheten.

En inbjudande startpunkt (i detta fall vid båda av salens ingångar) är viktig för att skapa en form av trailer till utställningen att ge besökare beslutsunderlag att stiga in; vad handlar detta om, vad finns härinne? Kanske detta kan förstärkas mera.

Kollegorna upplevde även att "framtidsgreppet" inte översatts i formgivningen, vilket också alltid kan diskuteras. Behöver framtid alltid kläs med futuristisk "gissning" av ett framtidsutseende, för att upplevas som att ligga framåt i tiden…? Förväntningarna att "framtid" är synonymt med "uppstickande" fysisk gestaltning verkar rotad.

Att museet fått nya frågor, nytt stoff genom intervjuer med olika besökargrupper och ställer ut responsen under arbetets gång, är knappast vanligt på svenska museer, än så länge.. (fast det hade varit roligt att få se bilder av undersökningsarbetet, intervjuer etc också i utställningen). Kan inte detta vara en framtidsbild i sig? Museet som lyssnar..

För Sjöfartsmuseets grepp är dynamiskt och kreativt. Det finns en poäng med att inte visa "färdiga" delar samt ta bort och bygga om det som inte fungerar - eftersom det ju handlar om prototyper till kommande utställningsmontrar.

Och om besökare enligt intervjuundersökningar även i fortsättningen gärna vill se välbekanta modeller, manicker och sjöborrar, då kan detta bli en del av museets miljö även i fortsättningen, om museet har för avsikt att samla in feedback från besökarna. Här uppstår en balansgång mellan besökarnas förväntningar och anpassning till tillgänglighet och nya kommunikationsmöjligheter genom t ex IKT. En fråga som ju är temat i antologin "Digital museumsformidling.."

Tyck till om utställningen och museet med

Bygge av utställningar och montrar inför öppen ridå har sedan invigningen av Exploratorium (6) varit ledande på nordamerikanska science centers. Att flytta utställningsmakandets kreativa process ut i det publika rummet ger möjligheter att redan i förstadiet få praktisk feedback på utställningstema, liksom design av individuella montrar.

Center of Science and Industry, COSI (7) i Columbus, Ohio kallar detta för "Experience Testing Stations" (EST), där besökare möter skisser och idéer till nya utställningar, får chans att prova, kommentera och fråga. Personalen får i sin tur uppfattning om besökarnas attityder och förkunskaper liksom observerar vad besökare gör vid testmontrarna. Målet är att samla underlag så att den tänkta upplevelsen framgår i momenten, gärna med enkla material som märkpennor, kartonger, whiteboards etc.

EST-tanken förutsätter dock bemanning och kanske Sjöfartsmuseet kan komplettera sin nya utställning med "framtidsvärdar", för att välkomna besökarnas respons och förklara utställningens upplägg och målsättning? Det skall bli spännande att följa resultatet av utställningen. Sjöfartsmuseet har kastat loss!

"Sjöfartsmuseet nästa!"

Se även:
Experience Testing Station at COSI Columbus

Digital museumsformidling - i brugerperspektiv

Bokomslag, 'Digital museumsformidling - i brugerperspektiv', Kulturarvsstyrelsen (2009)

Läser nya inspirationsskriften "Digital museumsformidling - i brugerperspektiv" (1) utgiven av danska Kulturarvsstyrelsen (2).

Upplägget är en antologi med texter skrivna av museipedagoger, curators samt forskare inom mediakommunikation, konst och IKT och ger en tillgänglig och aktuell översikt över exempel på IKT i museiförmedling, med erfarenheter från förmedlingsprojekt i utställningar, i mobila miljöer samt genom webbaserade projekt.

Skriften är indelad i fyra huvudavsnitt: "Museisamlingar på nytt sätt", "Ungdomar som målgrupp", "Användarupplevelser på lokal nivå", "Museers utåtriktade förmedling".

Fastnar särskilt för skriftens sluttext, Mikkel Thelles "Mod en digital bæredygtighed", som diskuterar hållbar design för digital museikommunikation. Thelle resonerar och illustrerar med sina erfarenheter från IKT-projekt vid industriminnesmiljön Brede Værk (3) i Lyngby utanför Köpenhamn.

Han talar för en större integrering av IKT i museiförmedlingsarbete och om hur tankarna om "disappearing computers" är attraktiva, inte minst inom utställningsproduktion. Men också hur tekniska lösningar ofta åldras snabbt, vilket blir märkbart för besökare och minskar attraktionskraften hos de digitala kommunikationsverktygen:

"Det, der ofte falder i øjnene som forældet i interaktive løsninger,er de steder, hvor selve de tekniske løsninger er meget synlige. Hvis man i stedet kan bringe genstandene, rummene eller fortællingerne i front, kan det hjælpe på langtidsholdbarheden… / Det danske digitale museumslandskab
ligner en projektkirkegård. Et tåget landskab tæt besat med formidlings- og digitaliseringsprojekter
der har levet et mere eller mindre godt liv, og nu sygner hen af mangel på opdatering, attraktionsværdi eller relevans."
(4)

Antologin är producerad i samarbete med nätverket TEKNE (5) och har redigerats av Anne Sophie Warberg Løssing, som även är doktorand vid digitala forskningscentret DREAM (6).

Svensk museiverksamhet hämtar ofta inspiration kring ny museologi och digital interpretation från USA och Storbritannien. Men inspiration finns som sagt även på nära håll: Danmark, som satsar strategiskt på digital utveckling och förmedling med hjälp av IKT. Inte minst inom biblioteken som ligger i internationell framkant kring brukarorientering, IKT och innovativ design (7).

En grupp forskare från DREAM (8) höll dessutom nyligen i seminariet "Museer/teknologi" på London Knowledge Lab (9), där även Kevin Walker (10) medverkade, en av författarna till "Digital Technologes and the Museum Experience".

Kulturarvsstyrens hemsida innehåller för övrigt fler publikationer (11) kring digital förmedling och ABM, som kan inspirera ytterligare..

Digital museumsformidling - i brugerperspektiv
Antologi med inspiration og erfaringer

Museer/Teknologi på Google groups

Se även:
Udstillingsteknologier i overmorgen

Vad gör besökare på (konst)museer?

Besökare vid föremålsskylt, Museum of Modern Art New York. Foto: Linda Norris

"..this group gathered to read the label–but never stepped back to really look at the piece of art. Perhaps labels could encourage more looking. To artists and art historians that goes without saying, but not to everyone" (1)

Ett inlägg från sensommaren på bloggen "The Uncataloged Museum" (2) ger med ett par bilder och några rader flera träffande observationer av besökares interaktioner med utställningsmiljöer.

Textskylt och besökare, MOMA New York. Foto: Linda Norris

Besökardatorer, Museum of Modern Art, New York. Foto: Linda Norris

Möjligheter att söka mer information om föremål i sökstationer på museet…är positivt. Men kanske inte särskilt lockande i den här typiska segregerade "sökdatormiljön" som vi ser på många platser..

"Visitors also seem to decide very quickly that some spaces are just pretty boring and not worth additional exploration. When I look at the above picture I feel like I should be making a dental appointment–this experience could be painful!" skriver Norris (3) som avslutar inlägget med frågan: "When was the last time you took a look at what people were doing in your museum?"

Enbart flyktiga observationer ger förstås inte alla svar om vad besökare upplever och vilken eventuella behållning de fått ut av sitt besök. Men kul inlägg och bra inledning till att börja se sina utställningar med besökarnas ögon..

Sitthörna, MOMA New York. Foto: Linda Norris

The Uncataloged Museum

Webbenkät: The role, challenges & future of Mobile Interpretation

Hur används digitalguider i ert projekt?

Museer, besöksmål, konsthallar men även leverantörer och producenter av mobila digitala guider, har chansen att besvara en webbenkät (1) om tillämpning, produktion samt utveckling av bärbara guider.

Webbenkäten har utformats av företaget Learning Times (2), arrangör av Handheld Conference Online 2009 (3), i samarbete med konsulten och digitalguide-forskaren Loïc Tallon (4). Målsättningen med studien är att få en internationell överblick över om och hur digitala guider tillämpas i museimiljöer, strategier för kulturinstitutioners och guideleverantörers inhämtning av ny kunskap för guideutveckling samt intresset för online-resurser kring digitala guider.

Resultaten redovisas i slutet av året, vilket MuseiTeknik hoppas kunna återkomma till.

Till webbenkäten

QR-code Antenna Audio Tour

Handheld Conference Online. From Audiotours to iPhones